Nyutgåva.

Hon kommer från Korea som liten. Nu är hennes adoptivmor sjuk, i slutskedet av sitt liv. Det här är berättelsen om en flicka med kontaktlängtan och beröringsskräck som drömmer om hopsydda munnar på natten.

Pris: 140 kr

.......................................................................................................................................................

PRESSRÖSTER

»Att hon har språket i sin hand visade hon redan i debut-boken Träd in till mamma för två år sedan. Den här gången har de verbala verktygen finslipats ännu mera, och onekligen är det en mycket säker diktare som för ordet. Anneli Östlund är en författare som har någonting att berätta. Hennes röst är lågmäld men starkt gripande när hon skriver om erfarenheter som ofta förträngs eller avförs från dagordningen i ett samhälle, som gärna premierar betydligt mera glättade bilder av sig själv. Inte minst därför är Theodoras, min bok en volym väl värd att lyssna till.«

.......................................................................................................................................................

Anneli Östlund, vad handlar »Theodoras, min bok« om?
Berättelsen handlar om en flicka vars mor är sjuk och befinner sig i slutskedet av sitt liv, om en flicka som alltid fryser och som drömmer om hopsydda munnar. Flickan och mamman företar en resa genom det svenska naturlandskapet, från slätterna i syd till högfjällen i norr och till Gotlands vita sandstränder. Naturlandskapet visar sig vara besjälat, ingångar till existentiella frågor om liv och död, kontaktlängtan och beröringsskräck, förlorad tillit.

Jag ska inte säga för mycket men för mig är det en berättelse om huden, hungern, och om frågan Finns jag? Får jag finnas? Närhet blir livsfarligt, närmast mardrömslikt, huden går sönder och hungern blir kaotisk.

Kan man läsa dina böcker som självbiografiska?
Nej, jag skriver fiktion. Jag hämtar visserligen ofta stoff och material i verkliga händelser, men de omgestaltas så att de passar in i verkets värld och det är ingen exakt avbild av verkligheten, utan en diktad värld.

Ibland hämtar jag stoffet ur fantasin, en förnimmelse, tanke, idé eller känsla jag vill uttrycka. Men det subjektivt upplevda måste alltid ges litterär gestaltning, formges konstnärligt.

Mina berättelser och dikter bottnar i mig men har transformerats till vad TS Eliot benämnde "diktens objektiva korrelat." Ämnen och huvudpersoner får ett eget språk och börjar leva egna liv, och talar nästan av sig själva.

Jaget i berättelsen i »Theodoras, min bok« är en fristående individ, utanför mig själv. Denna kan vara lik mig men skall inte förväxlas med mig. Ingivelsen och impulsen att skriva kan börja med en känsla, en tanke eller ett tillstånd hos mig själv, som jag vill gestalta, och detta är en subjektiv process, men därefter tar fiktionaliseringen överhanden. Man måste transcendera sig själv, sitt ego. Det är min strävan.